Stavgång?

Igår hade jag planer på att gå till Sainte-Seuveur (kommer aldrig att lära mig hur det stavas) men ångrade mig och tog en annan tur istället. Jag gick upp, upp och över berget där vi bor för att se vad som fanns på andra sidan. Svaret: En himla massa skog, skrytbyggen som ser ut att komma från tomteland med pool och grym utsikt samt en död ekorre. Hade tyvärr inte kameran med mig, men en kyrka jag passerade har jag tagit kort på vid en tidigare promenad.


Mitt emot kyrkan ligger det ett ålderdomshem som det ser ut i "The Simpsons" och bredvid kyrkan ligger ett krematorium. Säkert jättepraktiskt, men det är nog inte bara jag som tycker att det är lite i morbidaste laget...
Kyrkan är i alla fall fin.

Idag har jag tillbringat hela dagen i väntan på Godot... eller vänta, Bouvrette hetter hon ju men resultatet är detsamma. Inget Bouvrette dök upp med andra ord.
Tanken att skaffa en egen lägenhet lockar allt mer ju närmare oktober vi kommer hur som helst. Gillar folket som bor här men svårt att få samma mysiga vardagsliv om det alltid är en massa andra människor omkring.

Imorgon far älsklingen till Kina också. Snacka om äventyr. Önskar jag kunde vara där och ge henne en kram och vinka av henne, men ett telefonsamtal är ju i alla fall mycket bättre än inget. Hur som helst är jag övertygad om att hon kommer kicka stjärt där som vi säger på gatuslang.

Ha det fint!

Man ska inte kasta sten i Aphus!

Finns det svenskt kaffe på hotellet?

Idag var jag trötter på jobbet. Satt under lunchen och fantiserade om svensk mat med Sara. Även Pim kom med på ett hörn och saknade lite holländsk mat. Alla saknade vi ost och osthyvlar...
En liten topplista:

1. Riktig mjölk!
2. Svenskt kranvatten.
3. "Svensk" pizza.
4. Billigare och bättre ost än den man hittar här.
5. Kebab. (inte "stockholmskebaben" utan RIKTIG kebab från spett)
6. Vettigt bröd.
7. Filmjölk.

Efter lunch kämpade jag mot tung ögonlock och koncentrationsförmåga som en valp i en korvfabrik. Jobbade dock rätt bra ändå måste jag säga. Kvällen har tillbringats på skype och framför Guitar Hero3.
Tredagarshelg nu. Får se om jag får tid att åka iväg, och om jag har råd. Imorgon vill jag sova länge och på söndag måste jag prata med Michelle om vad som händer i oktober då hon kommer för att samla in hyran. På måndag lär allt vara stängt så då är det ju lite meningslöst att försöka ta sig nånstans för att kolla på stängda affärer.
Kanske kan hitta på nåt sätt att ta mig till Sainte-Souveur utan att behöva fyra hjul. Låter som ett lagom projekt inför morgondagen, när jag väl kommit upp.

Ha det fint!

Fyll inte livet med Apor, fyll Aporna med liv!

SEI GRANDE!

Simone var till Montréal idag då han var ledig och införskaffade en Xbox360 och "Guitar Hero 3" så det har blivit en hel del sånt ikväll. Simone, jag och Pim låste upp en hel del av låtarna. Sen kom Benjamin över för att lämna hyrespengar och spelade lite han också.
Måste säga att takterna fortfarande sitter i, men det är många låtar man saknar från tvåan.

Måste verkligen sova nu... spelandet drog ut på tiden och jag vill inte vara alltför förstörd imorgon på jobbet. Avslutar dagens blogg med tre bilder.

Inga sura miner i Sainté-Adèle...

...Speciellt inte då de har Dr.Pepper i tvålitersflaskor.

Slutligen en måttligt intresserad katt. Den kände väl att den i alla fall måste kolla upp vad det är för typer som har bosatt sig i dess revir.

Ha det fint!

En Apa, en Apa! Mitt kungarike för en Apa!

Som pengar på banken.

Imorgon är det löning! De kör med det något udda systemet här att vi får lön varannan torsdag, så det är inte samma wowkänsla som när man får stora klumpsumman på kontot, men då slipper man ju samtidigt att vara fattig som en kyrkråtta precis innan löning på grund av dålig planering. (eller gör man?)

Det är Labour day den första september så vi har långhelg här. Funderar på att åka till Montreal i helgen och mest kolla läget. Och självklart ta med mig kameran i så fall.

De mest intressanta (det kan väl i och för sig diskuteras) samtalen verkar utspela sig på vägen hem från jobbet. Idag träffade jag den nya finska testaren när vi båda stod och försökte hitta en lucka i trafiken på den väg som vi måste passera varje dag för att komma till och från jobbet. Det visade sig att han letade efter en livsmedelsaffär så vi struntade i att gå över och gick i vägrenen/cykelbanan till Metron istället. Han verkar trevlig, ser väldigt finsk ut men hade inte ett så finskt namn... som började på J... minnet är bra men kort som man brukar säga.

Ha det fint!

Om Apan själv får välja!

Nu blev det kväller!

I dag var det Simones och Benjis födelsedag, så vi har precis haft över lite folk på chokladkaka och öl. Väldigt trevligt men nu är jag riktigt trött... borde gå och lägga mig på en gång så att jag orkar upp imorgon.

På vägen hem idag döpte jag och Benji dom olika backarna på hemvägen... Benny Hill, Tommy Hill-figer och Paris Hill-ton fick dom heta. Så nu har man någon att svära åt när det är som tyngst.

Det var väl allt, annars börjar jag bara flumma värre än vanligt!

Ps. Telefonsamtalen jag fick häromdagen var från SJ. Det hade inget med mitt förra jobb att göra, de ville bara pracka på mig ett Prio Mastercard. Jag tackade vänligt men bestämt nej till erbjudandet.

Ha det fint!

Även små Apor har öron!

Mirakelwhiplash!

Igår blev det ingen blogg så då bröt jag min svit på ett inlägg per dag, förutom den dagen då vårt internet dog men det var utom min kontroll. Det var inget oväder eller annat "force majeur" som spelade in igår, utan jag var bara helt enkelt för trött. Då var det ju typiskt att jag inte kunde ta mig i säng förrän halv ett och ändå inte kunna somna sen. Men det är väl så det är. Murphy´s lag om jag inte missminner mig.

Vi hade vår andra söndagliga pokerkväll har på Rue Dubé igår, med gott sällskap, chips och öl (och JD för Olivier). Även denna vecka vann Benji, men jag är inte missnöjd med min egen insats även om det inte blev några pengar. Spelade som jag hade tänkt, men korten var helt enkelt inte med mig. Vinner han igen nästa vecka blir det dock kompanistryk. Eller iallafall lite misstänksamma blickar från oss andra.

Idag var jag inte så trött som jag borde ha varit med tanke på att jag inte sov särskillt mycket. Satt på ett projekt som "stand in" för Benji som var till Sainte-Agathe för att ordna sitt social security number. I alla fall på förmiddagen för sen kom de som varit dit tillbaka och tog sina platser åter. Men jag hade ändå inte hunnit göra annat än att bekanta mig med det spel som testades, och då det inte hade något annat projekt till mig och Elvis som också var "stand in" så satt vi kvar i samma testrum och bara spelade resten av dagen. Förutom den lilla svängen till Subway i Sainte-Souvért då. Subway funkar alltid men det kunde inte mäta sig med Subway i Vällingby centrum. Jag tror jag är skadad...

Slutligen ville jag bara dela med mig av en del av ett reklamblad för Miracle Whip som är lite suspekt. Hade jag kunnat franska kanske det hade varit mer klar, men det kan jag inte (än?) och jag vill inte att fransyskorna i huset ska översätta och förstöra mystiken för mig.


Ha det fint!

"Home is where I lay my Apa!"

Utbytestestare!

Idag var en klibbvarm dag. Tog en promenad och tänkte gå runt sjön, men det är tydligen svårare än vad man kan tro med en sån liten sjö. Massor av privata hus och ingen väg som gick hela vägen runt, så efter halva vägen fick jag se mig besegrad och vända om. I morgon kanske det blir mer promenad med massa andra människor åt ett helt annat håll.
Börjar känna av att jag inte direkt har nån att snacka med på riktigt. Massor av trevligt folk, men ingen som det direkt har klickat med. Det kanske ger med sig framöver. Skam den som ger sig. Kanske låter som jag otrivs, men det är bara ikväll som jag är lite anti det mesta.

Jag har lovat bilder från gårdagens trevligheter, och bilder kommer här.

Översiktsbild

Pim och Lars har förstått skämtet. Vivian funderar fortfarande.

Olivier med favoritdrickan i högsta hugg

Auréllies "airport boy", eller Mathieu, som vi andra kallar honom

Viviane, och i bakgrunden Pim, samt Iraniern/Holländerskan Jamin
som inte är lätt att fånga på bild

Hector. Spanjor. Känner honom inte direkt men han har gjort ett bra första intryck

Benji, med sin gode vän Morgan - Kapten Morgan

Lyckades sno åt mig gitarren en snabbis, men det tog inte lång tid
innan den hamnade hos sin rättmätige ägare igen.

Slutsats-
Jo, vi både beter oss och ser ut som dom där "läskiga" utbyterstudenterna ifrån högskoletiden. Blir det så automatiskt när folk från olika delar av världen samlas? Jag vet i alla fall att världen skulle må mycket bättre om alla bara delade en stor "Bolognese" i stället för att ha ihjäl varandra stup i kvarten.

Ha det fint!

Det är ett helvete att vara Apa, men ett himmelrike att kunna vara det!

TGIF

Fredag och en ny helg. Den här veckan har gått fort. Vet faktiskt inte riktigt vart den tog vägen. Antar att det är bra, så känns det lite mindre evighetslångt tills jag har sällskap av min kvinna här i sagoland.

Ikväll hade vi lite folk över på middag. "Homemade Bolognese" eller vanlig spagetti och köttfärssås som det heter på gammal hederlig svenska. Gott var det i alla fall, och jag drack några glas rödvin (som jag inte har druckit sen hemma i Sverige) och en liten virre. Den där Olivier har fått mig att uppskatta vanlig Jack Daniels till annat än att blanda godfather med. On the rocks funkar det faktiskt också.

Blev en hel del bilder tagna som jag ska fixa med imorgon och förhoppningsvis lägga upp här på bloggen. Skriver lite mer om dagen då också tror jag. Är lite väl trött så om jag skulle skriva mer nu blir det nog bara ännu flummidare än vanligt och nån måtta får det väl vara?

Ha det fint!

Väck inte den Apa som sover!

Nytt är nytt

Till en doft av värmeljus och nysläckta tändstickor i mitt nystädade rum gör jag mig så smått redo att krypa ner i nytvättade lakan och läsa "Elminster" tills jag inte längre kan urskilja meningarna på sidan. Då ska jag sova.
Så ser planen ut.

Idag var en sån dag på jobbet då jag inte riktigt gjorde nånting. Eller, jo det gjorde jag, men eftersom jag hittade så lite så känns det oproduktivt. Hur som helst så har jag tagit en hel del arbete ifrån näste person som tar över min checklista, vilket måste ses som nånting bra.
Dagens projekt var spännande. Första gången jag hade et NDS-spel som jag verkligen gillade. Design, musik och spelupplägg var helt i min smak så dagen flög förbi och jag hade ingenting emot att göra samma sak om och om igen. Inte ofta sånt händer och imorgon antar jag att jag är tillbaka vid löpande bandet. Men det gör inget, för hur jobbigt det än kan kännas för stunden så kommer jag på att jag lever på att spela TV-spel och då får jag verkligen perspektiv på saker och ting. Visst tjänar 95% av alla Sainte-Adèlianer mer än vad jag gör men jag har aldrig räknat med att bli rik på det här. (inte än och inte här i alla fall, får se vad som händer efter året)

Förresten har någon från Stockholm ringt mig två gånger men inte lämnat något meddelande... hatar sånt. Okända telefonsamtal gör mig nervös. Det leder nästan aldrig till nånting bra.

Ha det fint!

"Ask not what your Apa can do for you - ask what you can do for your Apa. "

Utan pizza i Sainte-Adèle.

Idag blev det övertid utöver den extra arbetstimmen som man alltid har när man jobbar med en speciell klient. Vanligtvis så har man då en halvtimmes lunch istället för en timme och så slutar man en halvtimme senare än vanligt vid halv fem. Sen så går folk alltid runt och frågar vilka som kan jobba övertid och det behövdes en svensk fram till åtta. "Vad tusan" tänkte jag, "lite extra pengar har ingen dött av". Dessutom blev vi lovade pizza istället för St.Hubert-kycklingen.

Men antingen så kom det ingen pizza eller så var det nån som glömde berätta det för apan så jag satt till slutet utan mat. Var på så där lagom bra humör när jag gick hem i höstmörket.
Var första dagen idag som det verkligen kändes höstruskigt. Deprimerande. Får se om höstdepressionen gör sig besväret med en comeback nu när jag inte har en riddarinna i skinande rustning och en stor slägga i närheten som kan hålla den i schack. Kanske till och med gamla vännen klumpen kommer på besök. Jaja, den dagen den sorgen.

Nu sitter jag i alla fall på mitt rum och äter ost och lyssnar på Jess Chalker, så allt är bra. Ska väl försöka landa lite och sen hoppa i säng lite tidigare än vanligt så jag slipper vara så trött under dagen imorrn.

Ha det fint!

"Blod, svett och Apor!"

Matlådornas tid

Det här att skriva i bloggen varje dag är en ganska bra idé i teorin, men i praktiken innebär det att jag även skriver när det inte finns någonting att berätta. Som idag. Har jobbat... och kommit hem. Antar att det blivit vardag när man börjar göra matlådor till följande dag. Dags att hitta på nånting extremt. Men då borde jag fixa så jag är med i Quebecs allmänna sjukförsäkring först... vilket jag kommer fixa vilken dag som helst nu. Jag kanske kan börja med någonting mindre. Typ ta en helg i Montreal eller St. Jerome eller liknande. Sen har jag ju några andra idéer att skriva om, men har inte orkat ta upp dom än för det känns som smärre projekt. Kanske borde ta en paus med skrivandet och komma tillbaka med nya friska tag? Nä... för då kommer jag aldrig igång igen, det känner jag igen allt för väl.

Annars så har jag haft en viss låt på hjärnan hela dagen idag, och jag har fått jobba med språktestning. En bra dag med andra ord, även om den har varit vardaglig.
Nu ska jag slösurfa lite och försöka tvätta hjärnan ren så jag inte ligger och nynnar när jag ska sova.

Ha det fint!

"Hur många Apor finns det i Ölandsbron?"

Gör dig själv en tjänst!

What the...!? En dubbelpost?
Ville bara berätta att alla som läser detta måste göra sig själv en tjänst och lyssna på denna låt:
Jess Chalker - Said the Raindrop to the Seed
Rysningar varje gång!

Det var allt! Nu ska jag dra och jobba.

Ha det fint!

"Elementärt, käre Apa."

Kött!

Ikväll har jag inte så mycket att skriva om. Har inte hänt så mycket med andra ord annat än på jobbet där jag blev kvar en halvtimme efter att jag stämplat ut innan regnet hade lagt sig så pass att jag motströms kunde simma hem. Sen fortsatte regnet resten av kvällen. Tur då att jag redan hade mat att laga till hemma både till middag och till morgondagens lunch.

En sak som jag vet att jag kommer sakna när jag lämnar Kanada är deras charkuterier. Köpte igår 800g tornedot av finaste restaurangkvalitet för lite mer än trettio svenska kronor. Det är lite annat än vissa benbitar med senor som man, om man har otur, kan råka på hemma i Moder Svea. Sen hur varsamma de har varit mot djuret i fråga vet jag dock inte. Tror att kanadensare är rätt så snälla mot sina djur, men jag kan ha helt fel. Vet inte om jag vågar forska i den frågan, och förstöra min möjlighet att njuta fullt ut av dessa delikatesser.

Fick två bilder (tiggde till mig "for my blog") av Simone som jag tänkte skulle kunna passa bra in här. Lär väl ta lite fler själv i framtiden också men det är inte ofta som jag får för mig att dra fram mobilen eller digitalkameran bara för att.

Här bor vi - 821 Rue Dubé, som man endast kan komma till genom en fin omväg eller svart pists motlut sista 20 metrarna.

På bilden från vänster: En skum snubbe som har ovanan att hamna på en del av mina kort, Pim, Simone och slutligen Olivier.

Inte världens bästa kvalitet kanske, men fick minska ner dom för blogger krånglade...

Nu måste jag hoppa i säng, har redan varit uppe en halvtimme för länge mot vad som är minsta vettigt.

-

Ha det fint!

-

-

-

"I have an Apa!"

Kort om kortspel

Såg ut som om det inte skulle bli någon poker ikväll. Det var liksom ingenting konkret bestämt. Jag hade just förlikat mig med tanken då Olivier dök upp ned whiskey, marker och spelkort. Det blev ett litet parti på fyra personer, och jag kom trea... inte sådär superlyckat, men det var trevligt. Dessutom vann jag mer pengar på nätpoker precis innan än vad jag förlorade under livepartiet. I framtiden kanske söndagspokern blir en liten tradition med lite fler deltagare. Det ser jag fram emot.

Att vara ledig i två dagar har varit skönt, men i morgon börjar en ny arbetsvecka. Ingen ångest över det. Jag antar att det är ett bra tecken. Hoppas bara att jag får göra nånting vettigt. Det är väl lika bra att jag hoppar i säng så att jag inte är toktrött i morgon.

Ha det fint!

"Även du min Apa?"

En lördag i sköna ensamhetens tecken.

Skriver lite tidigare än vanligt ikväll. Sitter och myser lite med ett levande ljus i min ensamhet. Just nu spelas "Lars Demian - Fyllot & Miss World". Den sång som har allra lättast att skapa klump i halsen och väta i ögonvrån hos mig. Så sorgligt, och samtidigt så vackert.
Trivs rätt bra i min ensamhet just nu, även om Viviane och Simone stökar runt i köket på nedervåningen.
Jag skulle vilja säga att jag har gjort massa spännande och kul idag, men så är inte fallet. Jag tog en solskenspromenad förbi apoteket och "hardware store" och kom hem med en vettig stekpanna, ett par högtalare till laptopen och badrumssaker.

Mitt rum har växt tills sig lite. Tog mig lite halvt i kragen och baxade äntligen undan resväskorna in i garderoben, la ner alla kläder i byrån och gjorde mig av med massa bråte på skrivbordet. Imorgon ska jag väl ta resten av kragen och få det dammfritt och symmetriskt eller nåt också. Sen blir det poker.

Borde kanske ta mig nån sorts middag, men i min iver att pröva den nya stekpannan vid lunch gjorde jag en gigantisk omelett som fortfarande ligger där den ska. Kanske ska ta en macka... eller en chokladkaka.

Ha det fint!

"Där Aporna dansar dit längtar jag jämt"

"No we have no DS:s today!

Titeln bör sjungas som man gör om bananer för rätt effekt...
Jag är trött, så trött... men vill inte gå och lägga mig än. Det är helg och då ska man vara uppe länge och njuta av att man får sova hur länge man vill i två dagar!
Har inte så mycket att berätta om idag. Var till Sainte-Agathe och skaffade mig ett Social Security Number. Sen tillbaka på jobbet hände ingenting och ingenting och slutligen ingenting. Det var tänkt att jag skulle testa DS men det blev ingen ledig.
Passade på att skaffa lite info om lilla Ara Abrahamians OS-äventyr. Vet inte vad som är riktigt rätt men är alltid svag för en David mot Goliat-historia. Go Ara!

Imorrn ska jag vara duktig och städa. Skulle vara schysst att få det lite hemtrevligt här på rummet. Köpte mig ett ljus på "Dollarama" idag, men ett ljus gör inte så mycket skillnad om resten ser ut som ungkarlslya.

Ha det fint!

Att tala är silver, men Apa är guld!

Så kan det gå...

Daniel Côte är mäklare... och så var det med den saken. Det ändrar dock inte det faktum att jag gärna skulle se honom mocka ett stall iklädd kostym.

Idag var vi till Sainte-Souvert på arbetstid för att aktivera våra nya flashiga bankkort, så nu har jag ett kanadensiskt konto där min första kanadensiska lön ligger. Själva resan til Sainte-Souvert var en befrielse. Efter en massa timmar med att trippelkolla något i en gigantiskt excel-fil som en annan svensk dubbelkollat så fick jag gå ut och njuta av solen. Inte alls fel. Det blev förstås lite svettigt att gå hem när arbetsdagen var över, men det är i alla fall mycket bättre än att sitta och förvirrat stirra på en datorskärm. Jag som trodde att jag var förbi det stadiet nu.

Imorgon är det fredag, och därav även början på helgen. Äntligen två dagars ledighet. Det första jag ska göra är att sova. Sen ska jag äta kakor... eller choklad... eller chokladkakor...
Förlåt... tror jag är lite hungrig och trött. Blir lätt att tankarna svävar iväg en bit.

Lika bra att jag går och gräver fram nåt ätbart och sedan så smått göra mig redo för sängen och min bok om "Elminster".

Ha det fint!

Man måste kyssa många grodor innan man hittar en Apa!

"Damn you Daniel Côte!"

En ny dag, ett nytt inlägg i bloggen. Jag har ju lovat att berätta om mannen på bilden från förra inlägget, och det är väl lika bra att jag börjar i den änden så får jag det gjort.
Mannen på bilden heter Daniel Côte. Mycket mer om honom vet jag inte säkert. Men en sak vet jag med säkerhet. Hans reklamskylt sitter nertryckt i gräset vid vägkanten där jag passerar för att komma till och från jobbet varje dag. Jag tror han är en, vad dom kallar, en "consiérge" (vet inte hur dom stavar, men läser man det där med fransk brytning är man nog rätt nära). En consiérge är som en vardagskonsult eller liknande. Har du inte tid att köpa mat hem, eller behöver du kanske verkligen tvätta fast du jobbar till elva på kvällen? Ring Daniel Côte så ordnar han biffen. För en summa CAD så klart. Han skulle i och för sig lika gärna vara fastighetsmäklare men den här consiérge-grejen är en kvalificerad gissning. Det sitter även fler såna här skyltar med andra tokleende människor lite varstans.
Vad är det som är så hemskt med Daniel Côte? Se på det falska smilet! Skulle du vilja mötas av det varje morgon tjugo över sju och på sena nätter då du jobbat till efter tolv och bara vill hem och kollapsa i sängen? Lägg sedan till att regnet förmodligen står som spön i backen eller att du pulsar fram i tre meter snö. (tror för övrigt att han säkert sätter en liknande skylt högst upp i snödrivan om den första skylten blir täckt med snö)
Hur eländig man än känner sig så är Daniel Côte glad - alltid lika glad. "We are all the winners, we are all the best, att Daniel tjänar stålar, det betyder mest"
Nå ja... än så är det inte så illa och det kanske inte riktigt blir på det sättet. Bara tiden kan visa hur det blir.

En annan sak med dessa promenader. För någon dag sedan hade jag och Sara sällskap en bit på vägen då hennes skjuts inte var tillgänglig den dagen. Jag påpekade att konditionen faktiskt börjar bli bättre, men det skulle vara schysst att få lite synliga resultat också. Självklart har det med kosten att göra också men NÅGOT kan väl kroppen bjuda på som en liten morot? Sara kom då med den självklara sanningen att det faktiskt är baksidan som tränas som bäst när man går så mycket, speciellt i branta uppförsbackar. Jag såg ingen annan lösning än att gå hem och "inspektera" saken och mycket riktigt, det är på väg åt rätt håll. Om några veckor kanske jag har "Buns of Steel" om allt vill sig väl.

Efter jobbet idag gick jag mot "hardware store" för att kolla priset på pokermarker inför söndag och fick då sällskap av ett italienskt par. Kai och Valeria. Kai hade kommit för ungefär ett halvår sedan för att jobba på Enzyme och efter ungefär två månader hade Valeria kommit efter för att också jobba i Kanada. Hmmm... låter bekant på nåt vis, men kan inte riktigt sätta fingret på vart jag hört nåt liknande.
De tipsade om ett glass-ställe, och om italienare tipsar om glass - då vet man att det måste vara riktigt bra glass -, så vi köpte oss varsin på vägen. Jag provade en kanadensisk/quebecois-specialitet: lönnsirapglass om jag inte misstar mig. Sött som tusan, men förbannat gott. Det stället blir det flera gånger. De var för övrigt väldigt trevliga där och det är ju alltid ett stort plus.

Jobbet går bra, och på fredag har jag förhoppningvis ett "Social Security Number".

Ha det fint!

"Frankly my dear, I don't give an Apa!"

Igår blev det inget inlägg i bloggen. Detta inte på grund av lathet, vilket man skulle kunna tro. Det var faktiskt det fina lilla ovädret (Låter mycket häftigare på engelska - Thunderstorm!) som vi hade här i Sainte-Adèle som förmodligen brände modemet. Nu har vi lånat ut vår trådlösa router till andra halvan av huset och så lånar vi deras internetuppkoppling. Det är inte mer än rättvist då dom använt vårt nätverk tidigare.

Idag var första dagen på jobbet som jag verkligen trivdes. Allt började i och för sig med att jag satte mig i fel rum med fel projekt innan jag dubbelkollade schemat. Tydligen kan man flyttas mellan projekten natten före, så det var bara att lämna tillbaka NDS:en och leta reda på projektledaren för det projekt jag egentligen skulle vara på. Språktest - riktigt kul när man får peta i taskiga äversättares misstag. Ibland undrar man om de bara har använt babelfish eller någon annan "ord för ord"-översättningstjänst. Hur som helst så blir jobbet minst arton gånger roligare om man vet mer exakt´hur man ska gå till väga och jag tror inte jag kollade på klockan en enda gång och undrade varför minutvisaren tar kvartspauser med jämna mellanrum. Det var mer tvärtom. "Vad i... bara en halvtimme kvar?!"

Översättare kan kanske vara en bra backup-plan när jag är tillbaka i Moder Svea. Tydligen så får dom hutlösa mängder pengar för sina tjänster. Frågan är bara om jag är bra nog för att kunna sköta det jobbet, men har man sett vissa misstag som vi har sett här på Enzyme så verkar ju ribban inte ligga så där fasligt högt.

Efter jobbet gick Simone, Vivian och jag till posten för att kolla om vi fått några brev från banken innehållande våra alldeles sprillans nya kanadensiska bankkort. Mycket riktigt så låg dom och väntade på oss. Även ett brev från skatteverket, csn (huuuuga...) och RAMQ var adresserade till mig. Vi mötte där även Auriélle (jag byter stavning tills jag är hundra på att jag har rätt) som varit och handlat förnödenheter.

Viviane nämnde idag att man nästan bara möter Enzymemänniskor när man är ute och går. Som om de "riktiga" Sainte-Adéllianerna bara går utanför hemmet när vi Enzymare är på jobbet. Riktigt så illa är det inte, men visst är det, som jag skrev i mitt fösta inlägg, väldigt tätt med oss här på orten.

Ska väl gå och lägga mig nu. Tänkte bara avsluta med en liten bild. Ta en ordentlig titt på mannen här nedan. Jag berättar mer om honom imorgon.

Ooooh... en cliffhanger!


Ha det fint!


"Du behöver aldrig mer vara Apa!"

Den jobbiga söndagen blev inte så jobbig, annat än för kroppen. Satt intensivt hukad över en nintendo DS en hel arbetsdag så nacken, ryggen och axlarna mådde sådär lagom bra när vid halv sex traskade hem, lyssnandes på "ExtraLife Radio" som jag inte lyssnat på sen flygresan. Nördradio när den är som bäst. Två minuter efter att jag kom hem började ett av dom nu välbekanta spöregnen igen. Lite lustigt att man verkligen hör hur det gradvis blir mer och mer vatten från himlen. Ungefär som om någon skulle vrida på en kran. Samma sorts regnväder hände mig ju för några dagar sedan ,en då hade jag inte turen att vara hemma eller ens inomhus.
Täkte försöka lägga in en liten filmfil, så kan ni ha i åtanke att fem minuter innan detta så var det strålande solsken.

Om det funkar fint med denna fil dyker det upp mer sånt spännande i framtiden! *kollektivt glädjeskutt*.

Imorgon är det jobb igen, men utan sovmorgon och långt tills nästa helg.

Ha det fint!

"I'm singing in the Apa!"

"I mostly just read"

Kom precis hem från grillfest på "spanska ambassaden". Jobbar imorgon så det fick räcka med två grillspett, tre öl och hemgång vid elva. Det var ganska trevligt ändå, även om jag mest snackade med folk som jag redan känner. Olivier förklarade sitt problem med boendet. Tydligen så har hann ett "Mrs.Robinson"-problem på sitt nuvarande boende och dessutom inget internet och ingen kontroll över fjärrkontrollen. Han har det inte lätt. Vi ska i alla fall samla ihop lite folk till poker och kanadensisk whiskey nästa helg är det tänkt. Den helgen vill jag INTE jobba. Länge sen jag spelade live-poker så det kan bli riktigt trevligt.
I övrigt så var dagen väldigt lugn. Höll mig mest för mig själv, även om jag och Aurellie tog oss ner till "Metro" för att handla mat inför kommande veckan.

Nu tänkte jag bara vänta ut öltröttheten så att den blir vanlig hederlig trött-trötthet och sen ska jag sova.
Ha det gott!

"Follow the yellow brick Apa!"

Ändrade planer

Idag satt jag hela dagen och tragglade samma bana om och om igen utan att hitta någonting speciellt. Efter sex arbetstimmar och en lunchtimme var jag så trött på allt och dessutom så blev jag tillfrågad att jobba på söndag, vilket jag inte kunde säga nej till. Jag var alltså inte på mitt bästa humör. Men helt plötsligt hittar jag den där buggen, och när jag spelar in den så får jag en ännu större bugg. Så jag skrev glatt in den i databasen och kände att allt är nog rätt bra ändå. Och söndagsarbete innebär pengar, även om jag får stå ut med ännu en St.Hubert-kyckling...
Vi fick lite grannar över på burgare och öl ikväll, så nu har jag träffat Lars. Han var inte lika lång eller blond som jag blivit ledd att tro. Istället så var det som om Gunde Svans norska brorson rakat av sig håret ungefär. Även Olivier, en fransman som på inte långt härifrån var här. Väldigt trevligt även om jag stekte burgare i stekpannor som gjorda för fastbränning. Inte ens olja kunde hindra den saken. Ligger nog på topp tre sämsta stekpannor jag använt (även om jag kanske inte är så jättebevandrad i stekpannornas underbara värld).
Benji spelade lite på sin gitarr, vi snackade Öl och lite politik och annat krafs. Det var en trevlig kväll, men nu ska det bli skönt att sova. Imorrn ska jag sova länge och njuta så mycket jag kan av dagen, så att söndagen inte blir så jobbig om den skulle kunna bli.
Jag vet att jag lovat bilder, men på grund av ändrade planer är jag för trött för att fixa det nu.
Kanske i morgon, kanske inte.
Ha det fint!

"All you need is Apa!"

Strip, Strippar, Strips!

Håller precis på att borsta tänderna och ska sedan hoppa ner i min lilla, men ändå alldeles för tomma säng.

Vad har hänt idag då? Jo, jag har träffat Elvis och jobbat övertid. Elvis ser inte ut som "Elvis" men han ser ut som någon vars föräldrar skulle kunna döpa någon till Elvis. Det är nog den bästa förklaring jag kan komma med.

Två och en halv timmes övertid skramlade jag ihop idag, och blev därmed bjuden på ännu en typ av oengagerande Kanadensisk snabbmat. Den första - "Poutin", som jag åt med the candinavians (ett gäng skandinaver, tyskar och en kanadensare) måste vara den ultimata bakismaten. Man tar strips och smular ner squeeky cheese, sen häller man på en massa kladd typ majonäs och vinäger och allt var det var och sen slänger man på lite vad som helst. Inget fel i den feta blandningen men tror att jag skulle uppskatta det några gånger mer "dagen efter". Får testa det på söndag, för på lördag är det grillfest för andra helgen i rad. Attans vad tiden går fort i vissa avseenden.

Det vi fick i dag var torr kyckling, tråkiga strips, nån halvtråkig sås och någonting jag tror skulle föreställa bröd. Allt från "St.Hubert" ett ställe som har specialiserat sig på snabbkyckling och utkörning av denna kyckling. Antingen har Quebecianer väldigt konstig smak när det gäller snabbmat eller så är det Donkensyndromet - Äter man det tillräckligt ofta blir man kanske beroende trots att det egentligen smakar papp.

Tänkte försöka ladda upp lite bilder idag, men är alldeles för trött. Sparar på det så har jag någonting att skriva om i morgon igen.

Ha det fint!

Hellre en Apa i handen än tio i skogen!

I väntans tider

Har precis ätit middag. Två färdigpajer direkt från ugnen. Inte direkt spännande men mat är mat, speciellt när man är hungrig. I övrigt så väntar jag på torktumlaren och på att WoW ska installeras klart på datorn. Tänkte jag skulle prova det igen och se om det är lite roligare efter nån månads uppehåll. Det var tänkt att jag skulle städa och handla också men saker kom i vägen. Typ regn och skype, samt det faktum att jag verkligen inte har lust.

Nu har vi fått två till som bor i huset. En av dom har jag träffat, och den andra är en myt än så länge

Pim: Holländare med ett långt och ståtligt dubbelnamn egentligen. Vet inte så mycket om honom mer än att han är döpt efter en farfar eller morfar. Verkar schysst i alla fall.

Lars: Den tredje skandinaven i huset. Norrman, blond och tyligen två meter lång. Ska även ha en spanjorska med sig som har två barn. Ett som är tio och ett som är dubbelt så gammalt. Vart dom tre bor är dock ännu oklart.

En till person som lär dyka upp framöver är Matthew/Mathieu eller hur man nu stavar det i Kanada. Tror jag håller mig till det första tills annat är bekräftat. Matthew är den man som hämtade mig på flygplatsen och hade höga förhoppningar att jag skulle vara en lång, blond och snygg svenska. Tji fick han! Men han har ingen anledning att sura. Han och Aurellie har en liten fling på gång som det ska bli spännande att följa framöver.

Lite skönt att ingen förstår svenska här (förutom kanske "Benji"och Lars) så att jag kan skriva vad jag vill utan att de behöver veta om det. För det är väl ingen som skvallrar?? *spänner ögonen i den som känner sig träffad*.

Sitter på ett projekt nu, där vi jobbar med en databas som jag inte har någon direkt kunskap om. Lyckades i alla fall rapportera två buggar, vilket tydligen är mer än vissa nya. Det tar väl ett tag att få upp farten antar jag och man lär sig saker hela tiden.

I övrigt så är jag uppe i tre ordvitsar och uppskattningskurvan av dom stiger stadigt. Om jag bara kunde komma på nåt mer rumsrent att ordvitsa om... men jaja, det är en annan historia!

Ha det fint!

"Nobody puts Apa in the corner!"

Hemma igen efter en lugn arbetsdag. Ska väl iväg till IGA strax och skaffa lite förnödenheter till ikväll och imorgon. Först tänkte jag dock skriva lite av det jag lovade igår. Vilka kan tänkas dyka upp i bloggen framöver. Förutom undertecknad så bor även i mitt hus två fransyskor - Aurrellie och Viviane(tror dom stavar så), en schweizare vid namn Simone och Benjamin från Danmark. Allihopa jobbar på Enzyme.

Aurrellie gillar inte TV-spel men det hindrar inte henne från att jobba på ett speltestarföretag. Den enda som inte gick som på nålar och till slut hoppade högt av glädje när internet kom till huset.

Viviane är väl en typisk datanörd skulle jag gissa efter vad jag sett hittills. Är nog den som allra mest verbalt uttryckte sin saknad av internetanslutning.

Simone kommer från den italiensktalande delen av Schweiz men pratar även lite franska och engelska. Ber alltid om ursäkt för sin dåliga engelska även om den är grym med tanke på att han bara läst det i två år. Två standardfraser: "Not Bad" och "No Problem".

Benjamin är den som senast kom hit. I lördags kväll dök han upp och hängde på en gång med på grillfest med Enzymare. Spelar gitarr och programmerar en del vad jag vet.

Herr fågel/Monsieur Oizo/Mr Bird är en stackars dumbom till fågel som vi ser lite ibland utanför vårt köksfönster där han hela tiden försöker få loss ett fastknutet snöre och ta hem det till frugan. Än har han lyckats och vi tycker alla lite synd om honom. Men om vi skulle knyta upp snöret åt honom skulle vi ju kanske aldrig se honom igen...

Sara och Sami är de två svenska testare jag träffat hittills. En från Falkenberg och en från Sundsvall. Väldigt svenska antar jag. Har ej pratat med dom utanför jobbet. Ser fortfarande fram emot att träffa Elvis "The King" Nilsson.

Madame Bouvrette (eller Michelle som endast Benjamin kallar henne) äger huset vi bor i. En trevlig dam som samtidigt har lite sugarmamavarning över sig. Rent utseendemässigt ser hon minst femton år äldre ut än sin pojkvän/man eller vad han nu är.


Ikväll får vi ännu fler grannar som flyttar in i Benjamins halva av huset. Återkommer med info om dom när jag har skaffat mig en uppfattning.

Någa minuter senare... *pausmusik*

Hmmmm... blev enliten paus där. Fastnade i skype. Tappade tråden, så jag tror jag låter den ligga och plockar upp den imorgon igen!

Ha det fint!

“If you gaze long into an apa, the apa will gaze back into you.”

En apa i sagoland- Prolog

En ny dagbok då... eller blogg som det heter nu för tiden.

Här sitter jag i mitt lilla kanadensiska rum och lyssnar på David Shutrik och ska försöka komma på ett bra sätt att starta denna blogg. Jag kan ju börja med att presentera mig om det nu råkar vara så att någon som inte känner mig snubblar hit.
Jag är en 26 år gammal Skäggapa från Dalarnas urskogar som via en förstahandslägenhet i huvudstaden lämnade allt för att jobba med ett "låtsasjobb" i östra Kanada. Närmare sagt provinsen Quebec där det snackas låtsasfranska och säljs saker i behållare med udda nummer... aldrig att man skulle sälja läsk i 591ml-flaskor i gamla fina standardiseringslandet IKEA till exempel.

Sju mil nordöst om Montreal ligger ett samhälle som heter Sainte Adèle. Eller Sainte Enzyme skulle man kunna säga eftersom här i Ste-Ad kan man inte spotta utan att råka träffa någon som jobbar på Enzyme (inte för att jag har av vana att spotta på folk, men ändå). Så gör även undertecknad. Man skulle också kunna kalla det Sainte "Brant jävla backe" eller Sainte Nederbörd. Jag skulle kunna hålla på hela natten, men det ska jag inte göra.

På Enzyme spelar vi TV- och datorspel hela dagarna. Jag lovar, det är det vi lever på! Visst låter det skumt, men det är så det är. TV-spelstestare... vem kunde tro att man nånsin skulle kunna få ett sånt jobb? Ungefär som chokladprovare eller ostmästare eller nåt annat Kalle Anka-jobb. Exakt vad vi sysslar med är dock hysch-pysch. Stora pengar på spel så det är ett väldigt tight lock på.

Men allt är inte guld som glimmar. Inte än iaf. Kvar i Sverige bor för tillfället flickan i mitt liv i ett vardagsrum i Gubbängen. Den enda som kunde ha fått mig att stanna i Skandinavien när jag fick ett sånt här erbjudande. Hur som helst så har hon en flygbiljett till Kanada som gäller om lite mer än två månader. Hon ska bara ta en tur till Kina först... snacka om globetrotter. Jag brukar fråga mig själv "När fan blev vi såna där intressanta människor som reser runt jorden?". Men sen är det ju mycket som en apa inte förstår.

Det var väl lite om situationen. I morgon kommer det förhoppningsvis mer och dessutom en liten förteckning över människor som kan tänkas dyka upp i bloggen framöver.

Ha det fint!

En apa är en apa är en apa...