Thursday, November 26, 2009

Det ska börjas i tid...

God morgon skulle man kunna säga, om några timmar. Klockan är kvart i tre och jag har varit uppe i trekvart. Om ungefär 50 minuter sitter jag på sista nattbussen mot stan för att jobba ett snortidigt pass. Hur trött är jag då på en skala? Paradoxalt nog så har alla tidiga mornar tidigare i veckan gjort att jag var väldigt trött igår, vilket fick mig att kunna gå och lägga mig klockan åtta utan att det kändes konstigt alls och jag sov förmodligen som ett barn långt före nio. Detta har gjort att jag faktiskt känner mig piggare nu än de tre senaste mornarna när jag gått upp ungefär halv sju.

I veckan har vi haft lite olika utbildningar i bland annat hur fordonen "ser ut" inuti, ergonomi, fack och sådant. Höjdpunkten var nog när vi med instruktör fick sitta vid spakarna på X60-tåget, och jag fick ta ut tåget ur depå och till och med köra igenom en växel. Man blev lite barn på nytt, både lekfull och fruktansvärt liten när man inser att man har makt över 200 ton metallorm. Häftigt var det.

Dags att slänga i sig lite nattamat/frukost så man slipper stressa iväg sen antar jag.

Ha det fint!

"You're gonna need a bigger Apa!"

Saturday, November 21, 2009

En grupp får en uppgift,

En Skäggapa, Noggrannheten, Nervositeten och en Klantröv hade fått ansvaret att sköta en uppgift. Alla kom överens om att Skäggapan skulle ha huvudansvaret då han var den som skötte kommunikationen med den överhet som hade delgivit uppgiften. Med Noggrannheten som sin högra hand tänkte Skäggapan att "det här ska nog gå susen". Men alla var inte lika nöjda med arbetsfördelningen. Klantröven som alltid gått vid Skäggapans sida sedan barnsben tyckte att han hade fått alldeles för lite att göra, och tog hjälp av Nervositeten för att ändra på maktbalansen en aning. Nervositeten i sig kunde ofta komma med hjälpsamma tips då han var Noggrannhetens lillebror och oftast ville visa sig så duktig som möjligt, men kunde alldeles för lätt manipuleras av Klantrövens brandtal och galna planer. Alla var överens om att Klantrövens planer oftast var underhållande för utomstående betraktare och ibland även i efterhand för gruppen själv, men då det var en mycket viktig uppgift som påverkade många människor så insåg Skäggapan att han behövde lyssna extra noga på Noggrannheten för att hålla Nervositeten i schack, och på så sätt kväsa Klantrövens upptåg. Varför, undrar ni kanske då, hade Klantröven ens fått vara med i gruppen, om han nu mest var till besvär? Om inte Klantröven fanns med på ett hörn så visste dom att Högmodet krävde en plats i gruppen, och det var en riktigt dryg typ. Istället så stod de ut med att försöka tygla Klantrövens entusiasm då de visste att Högmodet aldrig skulle sätta sin fot i samma rum som Klantröven...


Jag fick sitta själv i hytten och jobba idag - för första gången. Nog för att min handledare satt mitt emot i bakomliggande vagnen, men det kändes ändå lite mer som skarpt läge. Spännande värre, och riktigt nyttigt. Det var under dessa vändor som jag skrev ovanstående rader. Det blev aldrig nåt riktigt slut, men då kändes det lite mer generellt, som att det går att applicera på mycket av det jag gör.
Hur gick det då? Nervositeten visade sig närvarande i början men storebror Noggrannheten höll honom på rätt sida. Klantröven fick inte en syl i vädret och Skäggapan klev av passet med hedern i behåll.

Jag borde gå och lägga mig snart, men det är svårt när man är ensam hemma. Hjärtat är på en försenad inflyttningsfest som jag gärna hade gått på men varken hann eller orkade idag. Kanske ska krypa ner i sällskap av Mr.Koontz och läsa mig trött, men först en macka och påföljande tandborstning.

Ha det fint!

"Apa lugnt!"

Tuesday, November 17, 2009

Bibelstudier

Denna vecka börjades med att kollektivåka ut till Älvsjö på det jobbiga sättet (delvis buss) och på grund av kork i trafik komma en halvtimme sent på första JTF- utbildningsdagen.
JTF förresten, vad tusan är JTF? JTF är det som ersatt SÄO skulle man kunna säga. HAHA!!
Okej... något av en tågvärdsbibel skulle man kunna säga att det är. Kan du inte din JTF så kan du lika gärna gå hem och lägga dig. Mycket intressant att lösa termer, säkerhet och evakueringsförfarande men i en lokal med dålig syretillförsel och en kaffeautomat som lika gärna skulle kunna kallas "odrickbar sörja"-automat så var det tungt emellanåt.
Dagens busstrafik gick smidigare och idag hade vi det läskiga JTF-testet, med 31 rätt av 35 möjliga kunde jag belåtet och godkänt dra på mig varselvästen och gå längs spåren till Älvsjö Station för en smidigare och skönare hemväg än ditväg.
Lite kort och avhugget inlägg kanske, men jag skyller på att utbildningen tar all energi ifrån mig.
Ha det fint!

"What a wonderful Apa!"

Wednesday, November 11, 2009

Självkännedom.

För att gå rakt på sak så har jag kommit fram till att jag är tråkig och har dålig hållning. Inte för att jag inte redan visste det sedan tidigare men senaste dagarna har jag verkligen börjar fundera över det. Hållningen gör jag vad jag kan göra åt saken och hoppas att det inte är för sent så att jag får puckelrygg om sisådär ett decennium. Tråkigheten manifesterar sig så att jag är på jobbet och lär mig saker, men ingenting som är särskilt spännande för utomstående (jag tryckte på den knappen, kollade så alla kom på tåget och tryckte på en annan knapp) och när jag väl kommer hem så gör jag verkligen ingenting, mycket på grund av att första lönen inte kommit än så jag känner inte att jag är värd att kasta pengar omkring mig som jag inte har. (inte för att jag kastar pengar omkring mig i vanliga fall men att noggrant putta dom åt rätt håll kan vara nästan lika roligt)
Dessutom tror jag att min handledare tycker att jag är en riktig torrboll, vilket jag i och för sig är då jag inte riktigt vet hur man umgås med nytt folk på ett normalt sätt. Varje försök till humor svischar förbi nästan obemärkt och det här ska vara en av "profilerna" på stationen vad jag förstått. Nya tag imorgon i operation "Apan vill vara omtyckt på jobbet, och helst så snart som möjligt".

Fördel med nytt jobb: Man träffar massor med nytt folk.
Nackdel med nytt jobb: Se ovan.

Idag träffade jag dock gamle kurskollegan Cissi från SJ-tiden utanför basen. Det var trevligt med ett bekant ansikte, även om det kanske var i stressigaste laget just då.

Nu ska jag sluta vara en sån gnällspik och ta tag i luntan med papper jag har framför mig om gruppvalet, det vill säga mitt schema framöver. Otroligt förvirrande när man inte ens kommit in i rutinerna och vet hur man föredrar att jobba. Lite som semestervalet som måste vara gjort före första December i år...

Ha det fint!

And now for something completely Apa!

Saturday, November 7, 2009

God natt/morgon!

Klockan är 03:55, och om en timme ska jag till jobbet. Jag är mest imponerad av att jag inte ens behövde någon väckarklocka för att vakna i tid den här gången. Indianerna visste vad dom sysslade med...

Ha det fint!

“At my signal, unleash Apa.”

Tuesday, November 3, 2009

Hacking start.

I söndags var jag i sharpnude och spelade PS3 och käkade pizza. Mycket trevligt att umgås med vänner man inte ser så ofta nu för tiden. Lite för trevligt dock. Kom därirån alldeles för sen utan tanke på att det var just söndag vilket att jag missade sista tunnelbanan och fick böta fint för att få skjuts hem. Extra korkat med tanke på att det var min första dag på nya jobbet dagen efter. Sent i säng och tidigt upp, snörvelförkyld på köpet. Det är inte lätt att vara trevlig mot nytt folk när allt man gör är att snora och hosta, men jag gjorde mitt bästa.

Den här dagen kunde ha börjat mycket bättre än den gjorde. Dagen skulle börja halv nio i Älvsjö, vilket är nästan en timmes pendling. 07:40 slog jag upp ögonen och märkte att det var alldeles för ljust utanför fönstret. Väckarklockan på nya telefonen hade inte gått igång, eller så hade vi inte hört den. Själv fick jag halv panik och svor som en borstbindar, men min klippa till älskling brainstormade fram en taxi och fixade mig frukost samtidigt som jag slängde ordning allt jag behövde för dagen. En halvtimme senare var jag på plats, satt på min plats fem minuter innan uttalad tid och ytterligare en maffig summa pluringar fattigare.
Jag trodde att pengaproblemen skulle försvinna med ett nytt jobb, men det verkar som om det tar minst tre veckor till innan det blir någon slags stabilitet på allting (plus en månad om man räknar allt jag har utomstående till folk) . Nu vill familjebostäder ha 5k i deposition för nya lägenheten också, vilket min underbara sambo ligger ute med så länge.
Hälsan är i alla fall på väg åt rätt håll.

Nu ska jag snart försöka dra MLI i säng för att kolla på How I Met Your Mother, så hoppas jag att jag vaknar i tid imorgon.

Ha det fint!

ICE, ICE, APA!