Tiden, min vän!

Det finns olika sätt att mäta tid. Min armbandsklocka är trasig. Det är läderbandet som har lossnat från själva klockan IGEN... sen har vi almanackor och kalendrar, men allt sånt är ganska abstrakt, mest en massa nummer. För att riktigt förstå att tiden går framåt behöver man någonting som det här:


Inte en superbra bild, men man ser det väsentliga. Detta är min otursförföljda vänstertumme. Under sommaren har jag lyckats hugga mig in till nageln med en fruktkniv, och nära på krossat den i en väskbutiksdörr belägen i Vällingby Centrum. (det slutade med att jag köpte min väska/väskor på Åhléns men det är en annan historia)

Själva dörrklämmandet skedde, om jag minns rätt, ungefär en vecka (kanske fyra dagar) innan jag tog ett plan och for över Atlanten. Den mörka fläcken fick jag på fläcken, men den ljusa fläcken har långsamt klättrat upp för tummen i takt med att nageln har växt. Det är lite svårt att se men längst upp på min bitna (fy skäms!*) nagel finns också en fördjupning i keratinet, där det klämde åt som värst då det begav sig, som även den gör samma resa. Så nu om jag råkar känna mig lite ensam och kramsjuk så är det bara att kolla på vänstertummen och tänka att "Nu är det bara 41 dagar kvar tills min andra hälft är här hos mig".

Hon har dock ett STOR äventyr framför sig som började i måndags. Om det mot förmodan är någon som läser detta och som samtidigt inte känner till hennes blog så kika in på http://torvaldan.blogspot.com.

*enligt Wikipedia heter det tydligen "kronisk onykofagi"

And now for something completely different! ... som Monty Python skulle ha sagt. Har fått en ny granne idag. Mirella (uttalas mirEjja) är från spanien, har rött hår och ägen en Hello Kitty-matlåda.

Jag är alltså enda mannen i hushalvan, men det är ändå jag som fäller ner toalocket, och kvinnorna som låter den vara uppe. Omvända världen? Eller kanske någonting kulturellt? Har inte tagit upp frågan.

Ha det fint!

"Du är inte Apa, du har bara vant dig vid att göra fel..."