Julfest och dunka dunka!

I väntan på att Facebook ska ta emot de bilder som togs igår så tänkte jag att jag kunde skriva en rad eller två om gårdagen. På jobbet hade jag tack vare classifieds ordnat skjuts till kvällens julfest. När vi dock stått och väntat ett bra tag ute i kylan och klockan var 45 minuter efter bestämd tid så gav vi upp och ringde en taxi istället. Lite klantigt av mig kanske att inte ta skjutsens telefonnummer, men jag kan ändå inte låta bli att bli butter på folk som lovar en sak och sedan inte håller det. Det var förresten samma snubbe som hjälpte mig flytta till nuvarande stället så jag kan inte påstå att jag blev fasligt förvånad men man vill ju gärna tro det bästa om alla. (Som jag har för mig att jag skev i bloggen vid den tiden så glömde han bort mig och jag fick lov att ringa för att han skulle dyka upp och inkassera sin ölback och skjutsa mig och mina grejer)

Hela julfesten gick i långsamt tempo. Det började med världens segaste garderobskö. Efter min tid på kåren kan jag inte fatta att folk som får betalt för att stå i garderob kan vara så otroligt långsamma. När vi väl hade lämnat in våra saker så åt vi en utdragen middag vilket jag och älskligen kom överens om att vi kunde ha gjort bättre. (Vi är faktiskt grymma på att laga mat när vi är på det humöret) Sällskapet var dock trevligt och tiden gick fortare än vad var beredd på. Det var snart dags att ta sig vidare till Bourbon Street för ett gäng tappra nordbor och en nordamerikan vid namn Mike. På vägen dit blev det en repris av kvällens början fast tvärtom. Taxin tog sån tid på sig att Mike ordnade skjuts av en arbetskamrat istället. Mycket smidigt.

På Bourbon Street har jag inte varit tidigare och jag förstod rätt snabbt varför. Har aldrig passat in särskilt bra på såna ställen och MTV-wannabestämningen var mest pinsam. Efter att ha betraktat en biljardmatch (och hållit koll på handväska och tröja) och druckit några öl lyckades jag sluta bry mig om att jag inte passade in och följde med älsklingen till dansgolvet där även Kaspar var med stor del av sena kvällen. DJ:en var väldigt skrikig och egenkär och tyckte det var en bra idé att efter typ varje låt dra ner all musik och skrika ut att nu är minsann han i huset och alla borde väsnas. Big no no!! Håll i alla fall igång basen... amatör...
Han är dock förlåten så här i efterhand då musikvalet för slutat av kvällen absolut var bättre än det mesta man brukar höra ute på dylika ställen. Man blir ju lite sugen att gå på Tiesto på Bell Center den första januari. Jag får gräva djupt i plånboken och hoppas att det inte är slutsålt helt enkelt. Slutsats: Trost pinsamma människor och skrikiga Quebecianer så blev det en mycket trevlig kväll med mycket dans.

Lördagen har varit väldigt seg men på ett bra sätt. Vi fick oss i alla fall en promenad ner till affären och så har vi kollat på julkalendern och film. Nacken är stel, hörseln har tagit sin tid att återhämta sig (men den är bra nu) och resten av kroppen har så gott som ingen energi kvar. Det ska bli skönt att sova.

Ha det fint!

Apans bästa trick var att övertyga människan om att han inte existerar!