Crap car story!

Igår var det då fredag igen och en ny helg randas. Besvikna med vad vi hittade hemma i kylskåpet (ingen fredagsvärdig mat) så åkte vi ner till IGA för att handla mat. När vi kände oss klara där nere och skulle hem så var dock bilen stendöd. Knappt en hostning fick vi ur den när vi vred på nyckeln. Jag stolpade in på IGA igen och gick till närmaste kassa.

*ridå upp*
En tjej i tjugoårsålder står bakom en specialkassa på IGA, en sådan för godis och tidningar och annat smått. In kommer en apa med skägg.
Apa: Excuse me?
Tjej: Oui? Bon jooouur.
Apa: I'm sorry, but it seems like my car died in the parking lot. I mean the battery is dead, doesnt work.
Tjej: Ooh... *hon börjar säga något på franska, och diskutera sedan med en kvinna i 40årsåldern som precis kommit till kassan.*
Kvinna: Le garage? *tar fram en telefonkatalog*
Apa: No thank you, I only think we need some help to jumpstart the car. The battery is dead you see.
Kvinna: Oooh... *fångar en annan IGA anställd tjej i 20-25årsåldern i flykten, en ,massa franska och pekande utspelar sig*...
*Den flyktfångade tjejen ser jakande ut till att kunna hjälpa till och går iväg för vad senare visar sig vara att hämta jackan*
Apa: (till kvinnan) Should I follow?
Kvinna: Non Je'mapelle parle vouz quebecois sillvouzplait calis tabernac! ("Nej, hon kommer strax ut och hjälper dig hon ska bara hämta jackan)

Här kommer MLI in på scenen och Apan slutar skriva i pjäsform.
Hur som helst så med lite pekande och mätande, skarvande av startkablar och ett bevis på att engelska och quebecois funkar rätt bra ihop bara man kroppsspråkar flitigt så fick vi då igång bilen.

För att bilen skulle få chansen att ladda batterierna så tog vi en liten extra sväng till Wall-Mart i St-Agathe och ordnade upp det lilla missödet med påsen som blev kvar häromdagen och kollade vad ett nytt bilbatteri skulle kosta oss. Bilen startade utan problem när vi skulle därifrån.

När vi nästan var hemma kom vi att prata lite om MLIs Ex (min "kunde ha varit"-namne) och döm om min förvåning när det visar sig att jag faktiskt gått om honom tidsmässigt numer. Jag vet att det inte är någon tävling men när jag och älsklingen började ses så kändes som någonting mycket mer svåruppnåligt. Det firades med att dela på en flaska vin till maten och titta på julkalendern. Mycket bra julkalender i år. Med de människor som ligger bakom den så är jag inte förvånad.

Ha det fint!

Only thing Apan have to fear is fear itself!