Nu är jag arbetslös igen. Efter ett uppmuntrande samtal hemifrån så bestämde jag någonting som jag nog hela tiden velat men varit rädd för att genomföra på grund av andras syn på mig. Det var till och med så att jag såg fram emot det personliga mötet på måndagsmorgonen.
Pang på bara så gick jag därifrån efter mötet, inga kontrakt signerade och no strings attached. Jag känner mig fri, men samtidigt vilsen.
För ett par år sen innan hela äventyret med SJ och Kanada ritade jag lite serier om min vardag, och när jag läste igenom dem igen så tyckte jag att den här beskrev min situation ganska så bra även i detta läge.
Byt ut vikariat på Sportexpressen mot ett årslångt kontrakt på Enzyme Testing Labs och en sweet väska mot ett gäng T-shirts så är det hyfsat nära.
- Hej, jag heter Kalle!
- Hej hej, det är jag som är Ruta Ett, trevligt att träffas.
- Jag tror bestämt att vi setts förut...
Ha det fint!
"Of all the Apa joints in all the towns in all the world, she walks into mine."
Thanks everyone!
6 years ago
No comments:
Post a Comment